Att dofter påverkar oss på många olika sätt är ett väl känt fenomen. Genom luktsinnet tar vardagligheter med dig på en resa från Antiken fram till våra dagars spektakulära parfymlanseringar. Välkommen !

När vi föds har vi cirka 25 miljoner luktceller. När vi dör, cirka 80-90 år senare återstår bara 3 miljoner. Ännu färre om vi drabbats av demens eller Alzheimer. Vår förmåga att uppfatta olika lukter börjar faktiskt avta redan i 40-årsåldern och tar fart på allvar när vi passerat 70.

Nedbrytningen innebär att vi inte kan hålla kvar lukten lika länge i näsan så att den blir registrerad i hjärnan. Det här förklarar varför vi ibland möter någon som råkat spraya på sig lite för mycket av det goda. Vem har inte råkat sätta sig bakom en person på bussen eller tunnelbanan som verkar vara dränkt i favoritparfymen eller rakvattnet? Vår upplevelse av olika dofter är väldigt olika och varierar genom både vår fysiska levnadstid och vilken historisk tid vi råkar leva i.

Visst kan man tycka att en viss hänsyn bör tas till de överkänsliga näsorna, men faktum är att vi på många sätt lever i en betydligt luktfattigare värld idag än förr. Hade vi haft möjligheten att göra ett besök på 1700-talet hade vi förmodligen överväldigats av de parfymer som då var populära. Dessutom hade vi tyckt att de flesta människor stank av otvättad kropp och ruttnade tänder, att hela städer luktade outhärdligt illa, där huskasernernas bakgårdar kunde bestå av bristfälliga latriner och små industrier som spydde ut sina föroreningar i en redan stinkande miljö.

Precis som vi idag till viss del använder dofter som ska kamouflera kroppens egna lukter, använde man dessutom  1700 -talets parfymer för att även  förstärka vissa kroppsliga lukter, något vi idag milt sagt skulle ställa oss  främmande inför.

Den allmänna uppfattningen för trehundra år sedan var att sjukdomar kom från luften och vattnet. Av den enkla anledningen tvättade man sig sällan. Bruket av parfymer hade flera funktioner och parfymingredienserna ter sig med våra dagars mått smått frånstötande. Parfymer med essenser från djur, med mer tydliga  referenser till erotiska lukter, var exempelvis inte helt  ovanliga. Vilket onekligen ger oss anledning att fundera över om det trots allt inte är att föredra ett moln av till exempel Chanel nr 5 under buss eller tågresans gång? Om vi nu måste välja.

Foto Chanel /Chanel No 5

Myt och forskning

Även om kvinnor kan skilja på och känna igen 25 % fler lukter än män är luktsinnet lika viktigt för män som för kvinnor. Forskning har exempelvis visat att många män inte attraheras sexuellt av parfym. Många fler män än man tidigare trott blir nämligen förvirrade av de underbara dofterna som kan finnas i en parfymflaska.  Precis som det inom doftforskningen är fastslaget att kvinnan uppfattar mäns feromoner( doftämnen) genom näsan och väljer sin partner efter hur han luktar, verkar det som att det är viktigt för mannen att han inte ” distraheras” av artificiella dofter hos henne. Under ägglossningen utsöndrar nämligen kvinnor dofter för att män ska uppfatta dem som attraktiva. Han vill ha sin kvinna au naturelle om det är in i sängkammaren det bär.

Ändå är det inom parfymindustrin övertygelsen finns om att parfym är ett slags afrodisiakum. De olika aktörerna på marknaden arbetar ständigt med att försöka överträffa varandra i utlovande av den ultimata doftupplevelsen. Och vi fortsätter förstås att köpa myten om den perfekta parfymen. Den som kommer ta oss till karriären eller som gör succé på första dejten. Men i stället för att vi inbillar oss att parfym gör oss mer sexuellt attraktiva borde vi kanske använda parfym för vår egen skull och välbefinnande ?

Antiken 

Precis som när det gäller 1700-talets parfymer hade Antikens dofter pirrat och stuckit i våra näsor. Vi hade förmodligen tyckt att många människor luktat både besynnerligt och starkt men inte nödvändigtvis illa. Till skillnad från 1700-talets stinkande kroppar var Antikens kvinnor och män  rena. Innan man parfymerade sig tog man ett bad och tvättade sig. Hur vi ser på hygien idag och under Antiken skiljer sig markant från 16 och 1700-talets smutsiga tidsålder.

Dock skulle nog de flesta reagera om de fick en näsduk som uppvaktaren haft instucken i armhålan eller skrevet. Antikens grekiska mäns vana att uppvakta särskilt utvalda kvinnor på det här sättet hade förstås i våra dagar blivit föremål för både löpsedlar, avsked och rättegång. Men med dagens forskning kring luktsinnets betydelse kanske grekerna visste något som idag fallit i glömska?

För även om Antikens människor hade vad vi skulle uppleva som besynnerliga seder och bruk uppskattade även de doften av blommor. Man älskade rosor till exempel, som man använde i allt från hårdekorationer till maträtter. Och de exotiska kryddor som kom med karavaner från Arabien användes i lika komplicerade parfymkompositioner som dagens parfymtillverkning. Man parfymerade sig dock med flera parfymer samtidigt och man började med fötterna. Till och med husdjuren parfymerades. Parfym var ett sätt att demonstrera sitt välstånd.

Reklamen

Bruket att använda exklusiv parfym och väldoft var länge en klassmarkör. Fattiga använde ingen parfym till exempel. Samtidigt fanns en bra bit in på 1900-talet en uppfattning om att parfym var något som kunde kopplas samman med prostitution och sedeslöst leverne. Synen på den parfymerade kvinnan är minst sagt dubbel. Men med  emancipationen förändras bilden av parfymen och får en allt viktigare betydelse för både män och kvinnors jämställdhet.

Vissa parfymlanseringar, särskilt i början av 1930-talet, berättar något om hur långt den feministiska rörelsen kommit. I reklamen av parfymen “Tabu- den förbjudna parfymen” blir det tydligt att vi i den västerländska kulturen går mot ett mer tillåtande användande av parfym. Modellen i reklamen står alltid framför en bild av ett omfamnande par. Tabureklamen säger oss att det är tillåtet att ha erotiska fantasier men också att parfymen kommer hjälpa henne att hitta ” den rätte mannen “.

Vintage

Reklambild för parfymen Tabu i början av 30-talet.

Många av de gamla historiska vintageparfymerna finns fortfarande kvar att köpa. Vissa har ändrats och är bara bleka kopior av vad de än gång var, medan andra, som till exempel Guerlains Shalimar, har behållit sin karaktär. Det som många gånger är uppseendeväckande är att de dofter som skapades för länge sedan ändå har kraften att överleva dagens snabba parfymtrender. Att det ständigt återkommer nya konsumenter som återupptäcker dessa klassiker och fortsätter att köpa dem säger något om hur svårt det är att komponera en parfym som blir en verklig bästsäljare.

Parfymexperten Barbara Herman bloggar om parfymer och parfymhistoria . Hennes blogg  Yesterday´s Perfume följs av människor över hela världen . Hon är övertygad om att intresset för parfym handlar om något mer än att bara dofta gott.

Tyvärr klankar en del ner på vintageparfymer. De kan skriva att något luktar som sin gammelmormors parfym. Men det som chockerade och förvånade mig var att gamla parfymer doftade oerhört sensuellt, erotiskt och dunkelt. De gamla parfymerna fick mig att inse att i en tid när kvinnor hade liten makt i samhället var deras parfymer ironiskt nog mäktigare och mustigare i sin karaktär än de är idag. Så man kan säga att det finns en omstörtande kraft i parfym.

Barbara Herman menar att luktsinnet underminerar våra andra sinnen som hörseln, synen, smak och känseln, eftersom lukt är så omedelbar och direkt påverkar en primitiv del av hjärnan.

När man luktar fattar man  beslut innan man hinner bearbeta intrycken logiskt. Det är i sig väldigt omstörtande. Vi lever i en väldigt visuell och logiskt orienterad kultur. Men parfym har kraften att omkullkasta det. Lukten förbinds med sexualiteten. De tidiga psykoanalytikerna i början av förra århundradet hävdade till exempel att näsan och könet var förbundna med varandra. Freud påstod  att vårt försvagade luktsinne gjorde oss civiliserade.

Unisexparfymens intåg

Barbara Herman är långt ifrån inte den enda som tycks vara övertygad om att parfym kan ha en omvälvande kraft. Det är även de multinationella företag som tillverkar och säljer parfym. Och inte sällan har de rätt, åtminstone om man ser till de enorma vinster doftförsäljning genererar. I Sverige, som är en förhållandevis liten marknad i jämförelse med andra länder, omsätter parfymindustrin miljardbelopp. Det sägs dessutom att lågkonjunkturer och dåliga tider är parfymernas guldålder. Då köper vi nämligen ännu mer parfym och väldoft.

foto Revlon ” Charlie”

Under 70-talet hade företagens parfymreklam, trots ett visst politiskt motstånd mot flärd och lyx, framgång med exempelvis lanseringen av Revlons “Charlie” ( 1973) Man vände sig för första gången direkt till dåtidens feminister. Både namnet och doftkomposition drog åt det mer androgyna hållet. I en del reklamfilmer som Revlon gör för ” Charlie” ser man en vacker, slank kvinna som släntrar in på en bar iklädd ett par utsvängda byxor som för tankarna till Woody Allens film ” Annie Hall”. På reklambilder för modemagasin och liknande bär modellen typiskt manliga attribut som hängslen och herrskjortor.

Dofter som Charlie visar att gränsen mellan vad som uppfattas som manligt eller kvinnligt plötsligt börjar bli flytande.  Ändå ska det dröja över två decennier innan  Calvin Klein gör succé med den ultimata unisexdoften CK One som släpps med buller och bång 1994. CK One är för den nya generationen doftkonsumenter.

foto Calvin Klein CK One

Efter CK One verkar det som att inget är omöjligt när det kommer till djärva parfymlanseringar. Efterföljarna har varit många men få dofter har slagit som just CK One. Doften är synonym med vår tid och har samtidigt  blivit en av doftvärldens klassiker. Många upplevde  att just CK One gjorde entré i en tid då allt fler började ifrågasätta såväl förlegade könsroller som stereotyper. Men ännu viktigare, CK One kom just i en tid då  Internet förde oss in i ett fullkomligt neutralt och könlöst rum där vi inte varit tidigare. CK One citrusdoft är bara bekräftelsen på att vi förmodligen befinner oss där just nu. Kanske för evigt.

 

TEXT av Björn Holmberg

Källor: Kunskapskanalen/ DR