Det kallas  det stumma sinnet , för vi har sällan ord för våra doftintryck. Och så kallas det även det magiska sinnet. Inget aktiverar våra minnen och känslor som en lukt eller en doft. 

Faktum är att forskningen kommit fram till att de flesta människor kan skilja ut över 15 000 olika dofter. Cirka 5 procent av oss har dessutom ett ännu mer utvecklat luktsinne.

En av dem som lätt förnimmer olika slags dofter är den norska  luktkonstnären och forskaren Sissel Tolaas . Hennes konstprojekt handlar bland annat om hur människor påverkas av olika doftämnen. Genom nanoteknik har Sissel Tolaas exempelvis lyckats isolera den unika lukten av svett från nio olika donatorer, (alla män eftersom män svettas mer) genom att isolera doftämnen på papper.

När man skrapar på papprets yta frigörs personernas högst individuella lukter. Lukter som inte nödvändigtvis behöver vara angenäma. Tvärtom, använder Tolaas många gånger doftämnen vi ofta avvisar som negativa. Som vanlig mänsklig svett, för att nämna en lukt som vi gärna ser som oönskad.

Svett-tvål

I sitt laboratorium i Berlin har Tolaas lyckats isolera tusentals luktämnen. Flaskor och rör med kopierad svett utgör till exempel grunden för ett experiment och konstprojekt hon gjort med en tvål som luktar just svett. En svett-tvål.

Tvålen har hon bland annat använt under sina många scenframträdanden och föredrag. Vid ett tillfälle bad Tolaas cheferna på några tvättmedelsföretag att komma upp på scenen för att tvätta sig med kroppssvett, bara för att påminna om  att vår luktidentitet försvinner när vi använder för mycket tvål.

Sissel Tolaas

Processen att inhämta och processa olika doftämnen går till så här:  Först identifieras doften, därefter undersöks ursprunget. Om det är möjligt tas luktkällan till Tolaas laboratorium för analys. Är det omöjligt används en apparat som suger upp luft. Doftmolekylerna fastnar på så vis på en speciell substans som sitter på en liten glasskiva. Provet kan sedan sändas vidare till ett laboratorium i USA där vidare kemiska tolkningar görs. Bland annat är doftens toppunkter viktiga för att utröna de olika beståndsdelarna .

När toppunkten hos doften är kopierad kan jag komponera kring den“, fastslår Sissel Tolaas.

Stadsdelsparfym

 

Som konstnär har Tolaas fått stor internationell uppmärksamhet, inte minst genom sitt projekt FEAR of Smell  (2006) . Nio paranoida mäns odörer har varit utgångspunkten. Genom att måla in de paranoidas doftämnen på väggar, och sedan låta besökarna gnugga på väggytan så att doftämnena frigörs, gav Tolaas uttryck för något helt nytt inom den moderna konsten. För vissa besökare var detta en fascinerande upplevelse, medan det för andra väckte känslor som motvilja och avsky. Andra konstprojekt har sedan handlat om hur krig luktar. Eller framgång. Till och med hur olika städer luktar.

Berlin Biennal 20014 Sissel Tolaas

Vid Berlins konstbiennal 2004 lät Tolaas exempelvis Berlinborna känna hur olika deras stadsdelar luktade, baserat på noggrann forskning och iakttagelser. Ämnena sorterades ut med samma teknik som man använder för att fånga dofter från sällsynta växter, blommor och löv. Mer än 7000 doftämnen blev utsorterade och arkiverade. Slutresultatet blev fyra “parfymer” som var och en sades vara den specifika stadsdelens luktsignum. Självklart hade ingen av dessa stadsdelsparfymer någon egentlig likhet med det man vanligtvis förknippar med parfymtillverkning.

Projektens syfte är att undersöka hur vi använder luktsinnet och vad vi kan göra för att utveckla vår förmåga att förstå inte minst sociala och kulturella konstruktioner. Hos Sissel Tolaas finns dessutom förhoppningen att forskningen så småningom kan leda fram till att vi genom lukt även kan identifiera olika sjukdomstillstånd.

Vid sidan av att vara konstnär är Tolaas också en av världens mest respekterade doftexperter. Hennes forskning stöds av International Flavors and Fragrances ( IFF) i New York bland annat. Hennes konstnärliga  doftexperiment står visserligen i kontrast till den traditionella parfymbranschen men till och med den har välkomnat henne som den udda fågel hon är.

TEXT av Björn Holmberg

FOTO Pixabay, Moma, Berlin Biennale

Källa: DR K/ Kunskapskanalen / MOMA, Fragrancia, New York Times Magazine