Att vi med exakthet vet hur människor levde förr har vi bildkonsten att tacka för. När vi betraktar ett gammalt konstverk får vi en mängd information som är lika ovärderlig som när vi ser ett gammalt fotografi.

Se på Johannes(Jan) Vermeers( 1632-1675) målning “Mjölkjungfrun” till exempel. En av blott 34 målningar som Vermeer lämnade efter sig och som gått till eftervärlden som ett av historiens mästerverk. Trots att målningen är flera hundra år gammal kan vi genast identifiera både interiör och föremål.

Vermeer levde större delen av sitt korta liv i Delft i Nederländerna. Han är känd för sina realistiska vardagsmotiv och hade som sagt en mycket liten produktion. Ett flertal av Vermeers tavlor föreställer kvinnor som “Mjölkjungfrun”. Kvinnor i olika vardagliga sammanhang som sysselsätter sig med att musicera, läsa eller skriva brev, konversera, syssla med handarbete eller uträtta hushållssysslor. Det som skiljer Vermeer från andra samtida holländska målare är att han inte gjorde några egentliga porträtt, vare sig av sig själv, av familjemedlemmar, eller av prominenta personer.

Målningen “Mjölkjungfrun” målad omkring 1658-60 kan alltså uppfattas som konstnärens djupa intresse för människan som individ och väsen. Vi lägger märke till tystnaden i rummet där kvinnan står, samtidigt som vi hör ljudet av mjölken som hälls upp. Och fastän målningen utfördes för flera hundra år sedan är den lika aktuell. Bilden av vardagslivet då och nu smälter samman. Ledtrådar som ger oss berättelser om människan.

TEXT av Björn Holmberg

FOTO Wikipedia